Odling av sojabönor i Flandern (Belgien)
Jordbrukaren har ett åkerbruk på cirka 40 hektar (ha). De grödor han odlar på detta område är potatis (8 ha), vete (8 ha), majs (8 ha), gröna ärtor (8 ha), korn (4 ha) och sojabönor (4 ha). År 2014 fick han sitt första parti sojafrön, vilket inledde införandet av soja i växtföljden.
Mellan 2012 och 2014 ökade efterfrågan på sojabönor i Flandern. Införandet av sojabönor i växtföljden har fördelar för jorden och levererar kväve till de efterföljande grödorna. Jordbrukaren har inga djur på sin gård, så de produkter han odlar säljs antingen för konsumtion eller till andra jordbrukare som foder. Jämfört med t.ex. majs skördas sojabönan lite tidigare och behöver till skillnad från majs inte torkas efteråt. Därför är sojabönor billigare än majs. Eftersom sojabönan är en baljväxt fixerar den sitt eget kväve, vilket innebär att jordbrukaren kan spara på gödsel. Detta är fördelaktigt för jordbrukaren på grund av bristen på gödsel på hans gård. Ur jordbrukarens synvinkel är sojabönan en mindre svår gröda än majs och har flera ytterligare fördelar (jordmån och kostnader).
Problem som uppstått
Det största problemet han stötte på var ogräsbekämpning eftersom de nödvändiga bekämpningsmetoderna inte var godkända för användning på sojabönor. Särskilt under det första året var det mycket ogräs. Jordbrukaren fick inte en ren avkastning av sojabönor, vilket ledde till en hög grad av ogräskontaminering från fröna. Numera, med mer erfarenhet (t.ex. anpassat såavstånd) och fler godkända herbicider, är det mer genomförbart. Det fanns inte heller några anpassade sorter av sojabönor tillgängliga under de första åren, så odling och avkastning var inte optimala. Ett annat problem är bristen på kunskap om sjukdomar i sojabönor i regionen, t.ex. skador av bönflugan till följd av en korsblommig täckgröda, Raphanus sativus, som fungerar som värdväxt för bönflugens larver. Denna insekt äter av de sådda sojabönsfröna utan att sojabönor uppstår som en följd av detta. Dessutom gick de lägsta bönorna förlorade, eftersom huvudfrukterna inte var anpassade till skörd av sojabönor. Efter skörden finns det fortfarande vissa osäkerheter om användningen av och marknaden för sojabönorna. På grund av att kvaliteten inte är tillräckligt bra för mänsklig konsumtion används sojabönorna för närvarande endast som foder.
Genomförda lösningar
Det fanns ingen särskild såmaskin tillgänglig i regionen och inte heller kunskap om odlingsmetoder, t.ex. radavstånd. Jordbrukaren valde ett mindre avstånd (12 cm) med hjälp av en ärtsåmaskin för att kunna säkerställa en snabb jordtäckning. Med ett lägre radavstånd har han fördelen att han kan undertrycka ogräset. Dessutom fanns det lite kunskap om sojabönsorter och det fanns inga lokala sorter tillgängliga. Under förra årets skörd använde lantbrukaren en anpassad skördetröska som är speciellt anpassad för skörd av sojabönor. Denna skördare kan följa markens relief så att nästan alla baljor skördas, även de som sitter längst ner på stammen. Även om avkastningen till en början inte var särskilt hög får jordbrukaren numera cirka 3,5 ton/ha, vilket är över genomsnittet för regionen. Besparingarna på gödningsmedel är också en stor fördel.
Utmaningar
När det gäller saluföringen av bönorna är det bara ett företag som kontrollerar kvittningen för mänsklig konsumtion. Detta är en kamp, eftersom det också bara finns ett företag i Belgien som kan ta emot bönorna i tillräckligt stor skala för mänsklig konsumtion. Dessutom är marginalerna för sojabönor som foder lägre än för livsmedel. På senare tid har jordbrukaren också varit i kontakt med andra företag som tar in sojabönor för mänsklig konsumtion. Som ett alternativ har han också försökt skörda gröna sojabönor (Edamame) enligt de metoder som används i Kina. Fokus kommer även fortsättningsvis att ligga på produktion för mänsklig konsumtion snarare än för foder.
Varför var detta projekt framgångsrikt?
All information och erfarenhet som samlades in och delades av forskningsinstituten och användes för att ge råd till andra jordbrukare med intresse för sojabönsodling. Media och press visade också intresse. Dessutom fanns det en god förståelse och ett gott samarbete med Inagro tack vare effektiv kommunikation och uppföljning.