Mjölkproduktion är en viktig jordbrukssektor i Nederländerna och utgör cirka 65 % av den totala jordbruksarealen. De dominerande fodergrödorna är gräs och ensilagemajs. Största delen av ensilagemajsen odlas i kontinuerliga monokulturer på samma fält. Detta sker främst av praktiska och ekonomiska skäl. Majs är en högproduktiv fodergröda som kombineras väl med gräs. Denna kombination har optimerats i årtionden. Det är bekvämare att ha gräset nära gården för att låta korna beta och eftersom gräs skördas oftare än majs. Fälten på större avstånd lämnas alltså till majs.
Vilka var de viktigaste problemen som låg till grund för fallstudien?
Odlingen av majs som en monokultur har lett till negativa biverkningar. Jordkvaliteten har försämrats på grund av den relativt låga tillgången på organiskt material och användningen av tunga maskiner för skörd. Tillsammans med det ökade trycket från markburna sjukdomar och ogräsproblem begränsar detta skördeproduktionen. Dessutom överskrider nitratläckaget på majsfälten de acceptabla nivåerna. Dessutom har mejerisektorn utmanats att minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak och att bli mer självförsörjande när det gäller produktion av foderprotein. Det är därför nödvändigt att övergå till hållbara produktionssystem för foder.
Dessutom kan den ökade risken för torka och översvämningar till följd av klimatförändringarna och förväntade begränsningar i användningen av bekämpningsmedel påverka majsproduktionen på lång sikt. Även om problemet inte är nytt har jordbrukarnas medvetenhet ökat i takt med att de blir mindre självförsörjande och mer beroende av importerat och dyrt foder. Detta har en tydlig och negativ inverkan på deras ekonomiska resultat.
Samhällets krav på hållbar produktion, minskad användning av bekämpningsmedel, begränsade nitratutsläpp, ett attraktivt landskap och hållbar vattenförvaltning gör det nödvändigt att bryta majsmonokulturen och diversifiera foderproduktionen. Detta var fokus för fallstudien.
Hur löstes problemet och vilka aktörer var inblandade?
Olika alternativ för innovativa och hållbara odlingssystem för majs identifierades och utvecklades. Utmaningen i denna fallstudie var att stödja huvudaktörerna i deras strävan att förverkliga diversifierade system för foderproduktion som balanserar investeringar och fördelar för såväl jordbrukare som samhälle. Diversifiering i form av integrering av alternativa fodergrödor, fodergrödor eller mellangrödor av spannmål och spannmålsprotein kan potentiellt förbättra foderproduktionssystemet. De viktigaste aktörerna i denna fallstudie var privata aktörer som jordbrukare, rådgivare, uppfödare, entreprenörer, leverantörer, anställda inom mejeriindustrin och forskare samt offentliga aktörer som nationella och regionala regeringar och vattenmyndigheter. Aktörerna deltog i analysen av problemet och möjliga lösningar. För varje insats i fallstudien bedömde vi vilka intressenter som skulle involveras och på vilket sätt.
Undersökt lösning
Fallstudien fokuserade på två ämnen: alternativa fodergrödor och omprövning av foderproduktionen. För att ta itu med dessa ämnen gav fallstudien stöd till befintliga projekt som fokuserar på hållbar foderproduktion. Stödet syftade till att öka projektens effektivitet genom aktiviteter som deltagande problemanalys och åtgärdsplanering, underlättande av diskussioner mellan intressenter längs värdekedjan och fältdemonstrationer av alternativa odlingssystem. Vår verksamhet syftade å ena sidan till att öka medvetenheten hos de intressenter som påverkar foderproduktionen och å andra sidan till att stimulera utvecklingen och genomförandet av hållbara foderproduktionssystem som alternativ till monokultur.
Under årens lopp har vi sett att det finns ett större intresse bland jordbrukarna att diversifiera sina odlingssystem för majs. Under projektets sista år undersökte vi orsakerna till detta: Varför börjar jordbrukarna införa mer diversifierade odlingssystem för majs och vad tycker de om det? Den dominerande mellangrödan är majs och bönor och detta används för att öka proteininnehållet i foderskörden. Hittills varierar resultaten ganska mycket mellan olika år och platser. Jordbrukarna experimenterar med olika sorter för att få mer stabila resultat.
Förväntat resultat
De olika insatserna från denna fallstudie har i samarbete med de associerade projekten bidragit till ökad medvetenhet, ökad insikt om alternativen och förbättrat stöd till jordbrukare som vill diversifiera sin foderproduktion. Dessutom bidrog fallstudien indirekt till genomförandet av mer diversifierade foderproduktionssystem på mjölkgårdar i Nederländerna, bland annat genom att utforska jordbrukarnas motiv för att göra det.
Relevans för DiverIMPACTS-målen?
Detta kommer att bidra till en diversifierad jordbruksproduktion i allmänhet, eftersom mejerisektorn täcker större delen av jordbruksområdet i Nederländerna. Denna fallstudie bidrar således till att utforska och förverkliga diversifieringens potential för att uppnå ett hållbart jordbruk.
Fallstudie: arv
Själva fallstudien kommer inte att fortsätta direkt, men de erfarenheter och den dynamik som skapats i fallstudien kommer att användas i andra projekt om majsodling, hållbar markförvaltning och klimatförändringar, precis som tidigare projekt har berikat fallstudien. Vi har upplevt att innovativa majsodlare är mer och mer intresserade av att diversifiera sin majsodling eftersom de förväntar sig fördelar även för sig själva, till exempel ett högre proteininnehåll i fodret om majsen blandas med en baljväxt. Dessa jordbrukare söker oss för att få svar på sina frågor om hur de ska genomföra detta.
Ytterligare information
Teamet för fallstudier
- Marie Wesselink, Wageningen University & Research, ledare för fallstudien
- Jorieke Potters, Wageningen University & Research, övervakare av fallstudien.