Fallstudie 9: Italien: Diversifiering av odlingssystem för durumvete i halvtorra miljöer med klöver, hampa och kikärter.
Cluster 2: Crop diversification under adverse conditions
Ett viktigt mål med fallstudien är att identifiera lämpliga vägar för innovativa agronomiska lösningar och alternativ för värdekedjan i ett hårt jordbruksklimat som erbjuder ett smalt spektrum av alternativ när det gäller diversifiering av grödor. Fallstudien har sitt ursprung i behovet av att diversifiera odlingssystem baserade på durumvete under torra och regniga förhållanden på Sicilien. Eftersom monokulturer och stora veteexpansioner ofta har kännetecknat det sicilianska landskapet har användningen av baljväxter i växelbruk ofta varit det vanligaste valet för att bryta monokulturer. Att testa alternativ för odling av sullaklöver eller kikärter i växelbruk med durumvete på Sicilien var därför en av de preliminära idéerna till fallstudien. Senare öppnade utvecklingen på lagstiftnings- och marknadsnivå möjligheter för hampabaserade livsmedelskedjor, och grödan integrerades i fallstudiernas jordbruksföretagens växtföljder och ekonomiska strategier.
Vilka var de viktigaste problemen som låg till grund för fallstudien?
Aktörerna i fallstudien behövde strategier för att hantera klimat och ekonomiska variationer. De upplevde förlust av markens bördighet och erosion samt instabila inkomster.
På Sicilien hindras diversifiering av grödor utöver de vanliga grödorna av de halvtorra förhållandena med ojämna regnmängder, brist på bevattningsanläggningar och vattentillgång, olämpliga eller olönsamma alternativa marknader samt brist på kompetens och teknisk rådgivning om agroekologiska lösningar. Det var och är därför angeläget att identifiera lämpliga vägar för innovativa agronomiska lösningar och alternativ för värdekedjor i Sicilien. Sicilien är den region i Italien som har den största ekologiska arealen och det största antalet jordbruksföretag, vilket ger möjligheter till en mer gynnsam socioteknisk miljö.
Diversifiering av värdekedjan hindras av hinder på flera olika nivåer: miljö (de halvtorra förhållandena begränsar diversifieringsmöjligheterna), socioekonomi (stelhet på marknaden och bristande samarbete mellan producenterna) och kognitiva hinder (motstånd mot att utforska agronomiska och marknadsföringsmässiga alternativ). Aktörerna i fallstudierna ser redan lovande dynamik inom nischade och innovativa områden, t.ex. återupptäckten av lokala/åldriga sädesslag, innovativa värdekedjor för hampa för lokala till europeiska marknader och alternativ som uppstår genom möjligheter till cirkulär ekonomi.
Hur löstes problemet och vilka aktörer var inblandade?
Med utgångspunkt i informella möten mellan olika aktörer inrättades en "Sulla Club" för att fastställa i vilken utsträckning sullaklöver skulle kunna utgöra ett giltigt agronomiskt och ekonomiskt alternativ på Sicilien, inklusive dess lämplighet för biogasproduktion och användning av rötrester för att öka markens bördighet och lagra kol. Sullaklubben samlade olika aktörer i värdekedjan (jordbrukare, förädlare, kvarnar och forskare) för att diskutera nya frågor om Siciliens åkergrödor.
Efterföljande engagemang från intressenterna i fallstudien i dess inledande faser identifierade ytterligare möjligheter till diversifiering av grödor, vilket innebar att hampa infördes i växelbruket. Detta utlöstes av en utveckling av lagstiftningen i Italien, som undanröjde rättsliga hinder för odling, bearbetning och försäljning av hampa och hampadrivna/hampa-baserade produkter. Följaktligen anslöt sig ytterligare två gårdar till fallstudiegruppen och bidrog med banbrytande expertis om hampa.
Kärngruppen för fallstudien har således bildats med deltagande av två forskningsinstitutioner(FIRAB och CREA) och fyra sicilianska jordbruksföretag (konventionella, ekologiska och på väg att bli ekologiska) med heterogena jordbruksorganisationer, växtföljder, pedoklimatiska förhållanden och referensvärdekedjor.
Undersökt lösning
Med tanke på denna mångfald i pedoklimatiska miljöer, förvaltning och marknadsföringsalternativ har fallstudien huvudsakligen undersökts:
- organisatoriska och agronomiska lösningar på gårdsnivå;
- Tekniska och marknadsmässiga alternativ för durumvete, som är en viktig gröda inom den regionala jordbrukssektorn;
- relevanta värdekedjevägar för andra viktiga grödor i växtföljderna.
Fallstudien har delvis ändrat sin inriktning. Medan agronomiska alternativ för att öka hållbarheten hos durumvete förblev en av de viktigaste frågorna, har fallstudien i allt högre grad undersökt de sociotekniska faktorerna för att införa hampa i växelbruket.
Detta berodde på två kombinerade faktorer: å ena sidan drabbades den ursprungliga idén att utnyttja baljväxter som sullaklöver eller kikärter av en försämrad marknad (lokal och nationell) för dessa två grödor. Priserna sjönk och de sågs inte längre som lovande tillägg till en växtföljd. Å andra sidan visade sig hampa vara ett giltigt ekonomiskt alternativ på kort till medellång sikt och spelade också en positiv roll i växtföljderna, vilket framgår av bedömningen av gårdarnas hållbarhetsprestanda i fallstudien.
För att utforska förutsättningarna för att införa mer innovativa agroekologiska alternativ och marknadsföringsalternativ har fallstudien engagerat en mängd intressenter (jordbrukare och jordbrukarorganisationer, bearbetningsföretag, forskare och regionala myndigheter) för att diskutera alternativ för diversifiering av grödor och marknader, som främst kretsar kring potentialen hos värdekedjor för hampa, med tanke på det snabbt växande intresset för grödan och dess många möjliga användningsområden i regionen.
En marknadsundersökning, som genomfördes i samarbete med arbetspaket 5(se nedan: Utforskning av potentialen hos värdekedjor för sicilianska hampabaserade livsmedelsprodukter), analyserades hinder och möjligheter för hampabaserade värdekedjor och gav värdefull information till fallstudiernas jordbrukare och intressenter om marknadsföring och skalbarhet för hampabaserade livsmedel. Denna undersökning följdes upp av en studie om möjligheter till sammarknadsföring och formella och informella organisatoriska arrangemang bland hampoodlare, med hjälp av särskilda analyser av den näringsmässiga kvaliteten på sicilianska hampooljor och hampmjöl, och genom att utnyttja möjligheten att få pengar för utsädespengar.
De undersökta lösningarna på potentialen för hampfröolja på gårdsnivå och i efterföljande led, inklusive de relaterade hindren för utveckling, diskuteras mer analytiskt i en artikel som publicerats i Oilseeds and fats Crops and Lipids Journal (se nedan): En aktionsforskningsundersökning av utvecklingen av värdekedjan från fält till konsument baserad på ekologisk hampfröolja på Sicilien).
Förväntat resultat
Att fastställa effektiviteten och skalbarheten hos alternativ för diversifiering av grödor i semi-arida sammanhang var en av de önskade effekterna av fallstudieplanen. Strategin för fallstudier var utformad för att identifiera prioriterade områden för riktade åtgärder som skulle möjliggöra både ytterligare forskningsresultat och konkreta strategier för praktiker. I detta syfte bekräftade den inledande utforskningen av hindren för utveckling av hampa att de finns på olika nivåer: de initiativ som togs i fallstudien med flera intressenter på odlings-, bearbetnings- och förvaltningsnivå visade sig vara gynnsamma för en utvecklingsplan som syftar till att omorientera jordbruksföretagens marknadsval mot lokalt uppbyggda värdekedjor, med tanke på det minskade marknadsintresset för mer traditionella grödor.
Det slutliga målet med fallstudien är att tillhandahålla genomförbara övergångsvägar som regionala och nationella intressenter och beslutsfattare kan överväga i sin strävan att uppnå större hållbarhet i jordbruket under svåra klimatförhållanden.
Relevans för DiverIMPACTS-målen
Hur man kombinerar diversifiering av grödor med diversifiering av marknader och konsumenternas intresse för nya livsmedel är ett av de viktigaste bidragen från fallstudien till DiverIMPACTS.
Arvet från fallstudien
Fallstudien skapade förutsättningar för att inrätta två operativa EIP-AGRI-grupper om hampabaserade livsmedelskedjor vars övergripande partnerskap samlar ett dussintal jordbruk och aktörer inom värdekedjan samt tre forskningsorganisationer. I de två operativa grupperna ingår alla aktörer och vetenskapliga institutioner från fallstudien, med undantag för en gård som inte har något intresse av grödan.
Agroekologiska metoder för hampodling, alternativ för bearbetning för att uppnå högsta möjliga kvalitet och näringsmässiga egenskaper samt ekonomiska undersökningar kommer att utgöra de viktigaste innovationsområdena som utvecklas av den operativa gruppen fram till 2024, vilket ger kontinuitet och operationalisering av DiverIMPACTS-undersökningarna.
Ytterligare information
Länkar
- ansa.it:I Sicilia il Rinascimento rurale passa dalla canapa
- zenodo.org: An Actor-Oriented Multi-Criteria Assessment Framework to Support a Transition towards Sustainable Agricultural Systems Based on Crop Diversification
- zenodo.org:Big cannabis och cannabis picciotta
- zenodo.org:Utforskning av potentialen hos värdekedjor för sicilianska hampabaserade livsmedelsprodukter
- zenodo.org:En aktionsforskning om utvecklingen av värdekedjan från fält till konsument baserad på ekologisk hampfröolja på Sicilien
- zenodo.org:Återintroduktion av odling av kanapan i Medelhavsområdet
- zenodo.org:Återinförande av hampodling i Medelhavsområdet
Grupp för fallstudier
- Luca Colombo, FIRAB, ledare för fallstudien
- Giovanni Dara Guccione, övervakare av fallstudien