Fallstudie 19: Sverige: Lokala baljväxter - samarbete inom hela värdekedjan
Cluster 4: Diversification through intercropping, with a special focus on grain legumes
Odling av baljväxter i odlingssystemen kan ge flera agronomiska och miljömässiga fördelar. Lokalt producerade trindsädesslag har dessutom potential att öka jordbrukarnas inkomster (premiepris), utveckla nya verksamheter och minska importen av trindsädesslag som transporteras långa sträckor för konsumtion i Sverige. Trots detta är det inte vanligt att sädesbaljväxter, med undantag för gula ärtor och bruna bönor, odlas för mänsklig konsumtion, och en stor del av de baljväxter och baljväxtprodukter som säljs i livsmedelsbutiker i Sverige är importerade. Målet är därför att engagera och stärka banden mellan olika intressenter (jordbrukare, aktörer i värdekedjan, rådgivare, forskare, icke-statliga organisationer, konsumentorganisationer etc.) i en deltagande process för att hitta sätt att öka produktionen och konsumtionen av svenskproducerade trindsädesslagslökar i Sverige.
Vilka var de viktigaste problemen som låg till grund för fallstudien?
Att integrera trindsädesslag i det nuvarande odlingssystemet i både tid och rum kommer att leda till mer diversifierade system som har potential att ge agronomiska, ekonomiska, miljömässiga och hälsomässiga fördelar (för konsumenterna). Trots dessa fördelar är de nuvarande jordbrukssystemen i Sverige i hög grad baserade på spannmålsodling och externa insatsvaror.
Hur har problemet angripits och vilka aktörer har varit inblandade?
Under de första tre åren bestod fallstudiegruppen av cirka 15 engagerade och välmotiverade aktörer som vill främja lokalt producerade trindsädesslag, främst för mänsklig konsumtion. Genom en rad workshops och andra former av interaktion (telefon och personliga möten ansikte mot ansikte) under 2018-2020 har dessa deltagare identifierat hinder och möjligheter, formulerat fallstudiens vision och uppdrag, utarbetat handlingsplaner och engagerat sig aktivt för att anta och sprida fallstudiens mål.
Den ursprungliga fallstudiegruppen bestod av rådgivare, jordbrukare, forskare (från tre institut), två handelsföretag för spannmålsbaljväxter (Nordisk Råvara och Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter), en lokal matkooperativ butik (Matkooperativet Helsingborg), en ideell miljöorganisation (Naturskyddsföreningen) och en livsmedelskonsult. Fallstudiegruppen inkluderade successivt ytterligare aktörer under de tre första åren. Mot slutet av 2019 accelererade vi dock med att rekrytera fler engagerade personer, för att skapa en snöbollsrörelse som arbetar för samma vision.
Lösning som undersökts
Det finns ett ömsesidigt intresse bland de olika aktörerna för samarbete och för att upprätta starkare förbindelser. Att etablera länkar mellan aktörerna i fallstudien kommer att vara viktigt för att utveckla företag inom baljväxter, för att kommunicera forsknings- och utvecklingsresultat samt för att motivera och skapa medvetenhet bland konsumenter och beslutsfattare.
Förväntat resultat
Vår vision är att om tio år (dvs. 2028) ska människor i de flesta måltider, som konsumeras hemma eller utomhus, njuta av smaker av lokalt producerade trindsädesslag.
Detta kommer att uppnås genom en stark koppling mellan olika intressenter (akademi, aktörer i värdekedjan, konsument- och miljöorganisationer, kulinariska experter, offentliga medier och beslutsfattare) som arbetar för en snabb ökning av produktion och konsumtion av svenskproducerade trindsädesslag.
Relevans för DiverIMPACTS-målen
Fallstudien involverar olika aktörer (i värdekedjan och i samhället) för att främja produktionen av trindsädesslag i det svenska jordbrukssystemet, som domineras av enbart spannmålsodling. Det kommer att leda till att flera miljötjänster och fördelar bidrar, utveckla lokala livsmedelssystem och stärka banden mellan olika samhällsaktörer.
Fallstudie: arv
Under 2021 ökade vi antalet nätverksmedlemmar. Vi gjorde det i enlighet med en beslutsprocess med deltagande där vi också diskuterade den bräckliga balansen mellan samarbete och konkurrens mellan vissa nya partner. Nätverket är begränsat till personer som på allvar är engagerade i att uppnå visionen. Vi har nu cirka 55 medlemmar på en distributionslista och avsikten är att nätverket ska fortsätta att växa. Vi kommer att fortsätta åtminstone till 2024. Tack vare lokal finansiering under 2022-2024 kommer nätverket att ha minst två möten per år och två informationsbrev kommer att distribueras till deltagarna varje år. Vi har också en del finansiering för några demonstrationsaktiviteter. De flesta aktiviteterna inom det utvidgade nätverket kommer dock att vara beroende av initiativ från de enskilda deltagarna eller organisationerna i nätverket. Nya idéer dyker ständigt upp och förverkligas.
Ytterligare information
Länkar
Svensk webbsida för DiverIMPACTS-nätverket Lokala Baljväxter-nätverket (LoBa) och en Facebook-grupp.
- hushallningssallskapet.se: Svensk webbsida - Hushållnings sällskapet
- facebook.com: Facebook-grupp: Facebook-grupp
Fallstudien har utvecklat ett nytt kommunikationsverktyg som är av intresse när man startar nätverk med flera aktörer. Mer information om verktyget finns här:
- Mer information om zenodo.org: Det visuella pusslet: ett kommunikationsverktyg för att förstå nyttan, bidragen och behoven hos aktörerna i en plattform med flera aktörer.
Grupp för fallstudier
- Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet Skåne, ledare för fallstudien.
- Raj Chongtham, SLU, övervakare av fallstudien.
Från och med 2022 upphör DiverIMPACTS och samordnaren för det utvidgade nätverket är Annika Jönsson, Hushållningssällskapet Skån.
tap and then scroll down to the Add to Home Screen command.