Fallstudie 13: Frankrike: Införande av innovativa grödor och baljväxter för att främja hållbarheten i odlingssystem i havsklimatet.

Vilka är de viktigaste problemen som ligger till grund för fallstudien?

Vid seminarier som leddes av den interinstitutionella gruppen Syppre(Arvalis, Terres Inovia, ITB) och Terrasolis betonades flera fördelar och begränsningar i Champagnes kalkrika jordbruksområde: kalkrika jordar kännetecknas av begränsad kvävemineraliseringspotential, fosforbindning i marken och låg tillgänglighet, och de är utsatta för täckdikning och erosion. För att bevara jordens bördighet är man i hög grad beroende av användningen av kemiska gödselmedel, särskilt kväve. Dessutom är det regionala jordbruket nära knutet till lokala industrianläggningar för livsmedel och andra produkter än livsmedel (t.ex. socker- och etanolindustrin, malt- och stärkelseindustrin) som behöver ett ganska intensivt jordbruk för att säkra sin försörjning. Företagskunderna är dock mer uppmärksamma på produktionsspecifikationer i tidigare led. Därför är miljökonsekvenserna och växthusgasutsläppen en svag punkt i Champagnes kalkjordbruk.

Hur hanteras problemet och vilka aktörer är inblandade?

Under workshoppar med regionala experter, intressenter och jordbrukare tillämpades metoden för samutformning "de novo". De utformade odlingssystemen måste uppfylla målen att minska utsläppen av växthusgaser och användningen av mineralgödsel, samtidigt som man upprätthåller markens kvalitet och säkrar försörjningen för jordbruksindustrin. Innovativa odlingssystem från dessa seminarier genomförs på försöksområdena Syppre och Terrasolis, som ligger på Terralab-området i norra delen av Reims stad. Terralab är en gård som förvaltas av Terrasolis och odlas av en grupp på sex jordbrukare. Med utgångspunkt i denna första etapp inledde Terrasolis-sammanslutningen ett projekt med en metaniseringsenhet (anaerob nedbrytning) för att producera biogas på Terralab-anläggningen. Metanisering för att producera naturgas för fordon är ett sätt att diversifiera odlingssystemen, förbättra den ekonomiska hållbarheten och förbättra koldioxidavtrycket genom att ersätta fossil energi. Enheten kommer att försörjas av närliggande gårdar, däribland Terralab gård. För att komplettera strategin kommer Terrasolis att göra Terralab till en föredömlig gård med lågt koldioxidavtryck. Målet är att utveckla ett diversifierat odlingssystem som kombinerar export av biomassa för produktion av naturgasdrivna fordon med låga direkta och indirekta växthusgasutsläpp. Vår fallstudie kan sammanfattas på följande sätt:

Vi kan sammanfattningsvis beskriva vårt projekt på följande sätt: "Visa att diversifierade odlingssystem kan leverera biomassa för metanisering och samtidigt minska växthusgasutsläppen på fältnivå".

Undersökt lösning

Under workshoparna valdes flera hävstänger för att minska användningen av mineralkväve: införandet av baljväxter som täckgrödor, införandet av grödor med lågt behov som hampa eller solrosor och genomförandet av växtföreningar som ärter + spannmål. Koldioxidavtrycket kommer att förbättras genom att minska bränsleförbrukningen genom minimal jordbearbetning. Biomassa från täckgrödor eller andra grödor kan exporteras till lokala metaniseringsenheter för energiproduktion. Dessutom är marktäckning ett sätt att skydda markytan och öka markstabiliteten.

Växtsystemen Syppre och Terrasolis har tidigare utvärderats med hjälp av Systerre-verktyget för multikriterieanalys och prestationsbedömning. De testas nu i praktiken på försöksanläggningen Terralab, vilket gör det möjligt att bedöma hävstångarnas relevans och deras praktiska genomförbarhet.

Ett nytt odlingssystem måste utformas så att det motsvarar målen för produktion av biomassa och ett lågt koldioxidavtryck, samtidigt som man säkerställer konventionell växtproduktion för regional insamling och industri i senare led. Det kommer att återanvända de åtgärder som testats på försöksplatsen (växtföljder, mellangrödor och jordbearbetning), men det måste gå längre och kombinera tekniker för att minska utsläppen av växthusgaser. Nya odlingssystem kommer att utvärderas med hjälp av Systerre för att fastställa deras prestanda utifrån flera kriterier. Utformningen av grödsystem involverar både Terralabs grupp av sex jordbrukare och gruppen för fallstudier. Fallstudiegruppen förlitar sig på resultat och observationer från försöksområdena för att utbyta med jordbrukarna och för att följa med i anpassningen av system med låga koldioxidutsläpp.

Teamet för fallstudier arbetar nu tillsammans med sina partner för att:

• Anordna workshopar om gemensam utformning för att utveckla föreslagna odlingssystem och utvärdera dem med hjälp av Systerre-verktyget.
• Ledsaga Terralab-jordbrukarna när de inför det nya odlingssystemet på Terralab-gården.
• Få feedback från jordbrukarna och organisera gårdsbesök med Terrasolis jordbrukare som deltar i metaniseringsprojektet för att öka deras intresse för frågor som rör låga koldioxidavtryck och utvidga området med låga koldioxidavtryck.
• Följa Terrasolis globala metaniseringsprojekt för att identifiera begränsningar, framgångar och problem.

Förväntat resultat

Ekonomiskt: Metanisering föreslås som ett sätt att förbättra jordbrukens ekonomiska hållbarhet genom att diversifiera grödor och produktion. Terrasolis NGV-projektet bör generera en regelbunden inkomst, men det krävs en ekonomisk plan för att redovisa kostnaderna och en vision av hela värdekedjan. På medellång sikt kommer det att bli ett problem med att tjäna pengar på odlingssystem med låga koldioxidutsläpp.

Tekniskt: Växtsystemen måste anpassas med hänsyn till gårdens specifika begränsningar och med hänsyn till genomförbarheten. Jordbrukarna måste anpassa sig till nya grödor och nya tekniker för skötsel av grödor. Reaktivitet och snabba beslut är nödvändiga för att hantera oväntade förhållanden.

Sociala frågor: Driften av metaniseringsenheten kräver organisation mellan de berörda jordbrukarna. Det innebär att nya uppgifter och ny kunskap måste delas inom gruppen. För att inrätta enheten måste man uppmuntra de lokala medborgarna att acceptera den, och särskild kommunikation måste betonas, för vilken ett lågt koldioxidavtryck bör vara ett argument.

Relevans för DiverIMPACTS-målen

Fallstudie 13 handlar om diversifiering av andra grödor än livsmedel och syftar till att utveckla en metaniseringsenhet som omfattar 11 jordbrukare. Fallstudiegruppen följer hela projektet från början. Teamet fokuserar särskilt på de sex jordbrukare som odlar Terralab-gården, vars mål är att gå längre än att bara producera biomassa för metanisering och uppnå ett lågt koldioxidavtryck för gården. Teamet för fallstudien arbetar med jordbrukarna för att tillsammans utforma ett specifikt odlingssystem och stödja genomförandet av det på gården. Syftet med fallstudien är också att jämföra detta specifika system med de system som tillämpas på de andra gårdarna i metaniseringskonsortiet och se hur området med låga koldioxidutsläpp kan utvidgas till att omfatta hela försörjningsområdet för metanisering.

Kontakt

• Rémy Duval, ITB (ACTA), övervakare av fallstudien
• Pascal Amette, ITB (ACTA), ledare för fallstudien
• Gaël Ponsardin, Marne Agricultural Chamber och Terrasolis, medledare för fallstudien.

Partnerskap och associerade projekt:

Terrasolis(http://terrasolis.fr/) är en sammanslutning som initierats av den regionala jordbrukskammaren i Grand-Est för att främja och utveckla det regionala jordbrukets multifunktionalitet. Terralab (https://terralab.fr/) är en gård som leds av Terrasolis och som är inriktad på att genomföra ett multifunktionellt jordbruk i full skala. Syppre (https://syppre.fr/) är ett projekt som består av tre tekniska institut för åkergrödor och som har inrättats för att uppmuntra jordbrukare att övergå till ett hållbart jordbruk.