Fallstudie 23: Nederländerna: Flerfaldig odling för grönsaksproduktion i korta försörjningskedjor

Vilka var de viktigaste problemen som låg till grund för fallstudien?

Diversifiering av grödor är en utmaning för alla ekologiska jordbruk även om det borde vara en princip i ekologiskt jordbruk med tanke på dess potentiella roll för att minska trycket av skadedjur och för att hantera jordens bördighet.

Under många år har medelstora och större ekologiska jordbrukare organiserat sig i regionala nätverk för lärande och marknadsföring. Mindre ekologiska jordbruk har ett nätverk som består av en nationell sammanslutning. Nätverken tenderar att fokusera på (enstaka) odlingstekniker och föreningen saknar medel för att organisera kunskapsutbyte för sina medlemmar. Det finns en gemensam känsla bland medelstora och små gårdar för de problem som uppstår när det gäller diversifierade produktionssystem och hoten mot diversifieringen. Bionext, paraplyorganisationen för ekologisk produktion i Nederländerna, kan vända sig till båda grupperna och bidra till att underlätta identifieringen av vägar framåt.

Hur har problemet angripits och vilka aktörer har varit inblandade?

Bionext leder fallstudien och stöds av Wageningen University and Research (WUR) som övervakar fallstudien. I början av DiverIMPACTS skapades en kärngrupp bestående av sex ekologiska medelstora och mindre grönsaksodlare som odlar en stor variation av grödor. Tillsammans identifierade de den viktigaste utmaningen som skulle hanteras och två huvudsakliga alternativ som skulle utarbetas. Den största utmaningen var att minska arbetsbelastningen samtidigt som man bibehåller mångfalden av grödor. Ett alternativ var att minska arbetsbelastningen genom att minska antalet ogräsrensningstimmar. Det andra alternativet var att granska hanteringsprocesserna på gården, inklusive skörd, och se vad som kunde optimeras. Som en del av det andra alternativet skulle även marknadsförings- och leveranskedjorna beaktas. Kärngruppen höll regelbundna möten på varje gård. En del av varje möte var en rundtur på gården där deltagarna diskuterade förvaltningen av den aktuella gården och föreslog förbättringar. En annan del av mötena bestod av bidrag från externa experter eller forskare för att se över den kunskap som finns tillgänglig om ämnen som är relevanta för den huvudsakliga utmaningen. Resultaten från denna process delades med en bredare publik genom lantbrukartidningar och genom kontakter med lantbrukarorganisationer. Utöver utbytena på gårdarna besökte kärngruppen en mekaniseringsmässa och en webbutik för att berika sina idéer.

Undersökt lösningNär man tittade på att minska ogräsbekämpningen undersöktes följande lösningar:

• Ogräsrobotar: Finns det ogräsrensningsrobotar som är (nästan) färdiga att användas och som skulle minska ogräsrensningsarbetet? Lantbrukarna fick veta 2019, genom att tala med en robotutvecklare och bjuda in en forskare i mekanisering av ogräsbekämpning, att en sådan produkt för tillfället och troligen under de kommande åren inte finns tillgänglig på marknaden för åkergårdar med olika grödor.
• Att öka effektiviteten hos redan tillgänglig utrustning för ogräsbekämpning, t.ex. fingersåmaskiner: detta kan ha många fördelar. Idén om att anordna en tävling mellan lantbrukslag som använder sina egna favoritredskap övervägdes och följdes upp ett tag, men den gavs upp på grund av Coronapandemin och bristen på sponsorer.
• Smarta strategier för plantering och ogräsbekämpning: att så frön eller köpa plantor och exakt tidpunkt för ogräsbekämpning är faktorer som spelar roll för att minska den totala arbetsbördan för ogräsbekämpning.
• Stång ogräsrensare: Flerårigt ogräs med långa rötter kan avlägsnas med en stånggräsklippare (se nedan: Stånggräsklippare). Trots att det ser ganska enkelt ut fungerar det.

När man tittade på logistiken på gården undersöktes följande lösningar:

• Granskning av verksamheten på gården mellan kollegor: Gruppen föreslog och utvecklade systemet "ge en dag, få en dag" där en jordbrukare investerar en dag i arbete på en annan gård och får en dags arbete av den andra jordbrukaren. De ömsesidiga besöken sammanföll med högkonjunktur, t.ex. förberedelse av beställningar eller skörd. I slutet av dagen diskuterade jordbrukarna sina iakttagelser om gårdsorganisationen. Under nästa gruppmöte delades lärdomarna ut i nätverket.
• Vid online-möten under covid-krisen presenterade jordbrukarna för varandra hur produkterna på deras gårdar hade fördelats på grundval av självritade kartor. Efter en kort presentation av en jordbrukare och en runda med frågor hölls en "skvallersession" där de andra jordbrukarna diskuterade upplägget och de frågor som jordbrukaren presenterat. I slutet av sessionen delade jordbrukaren med sig av sina insikter från mötet. Detta resulterade i olika justeringar, t.ex. i fråga om placering eller uppgradering av maskiner.

Några av de lärdomar som dragits är följande:

• Det finns en rad olika ogräsbekämpningsverktyg för små gårdar. Det finns fler alternativ för mart, manuell och lätt mekanisk ogräsbekämpning än vad som är allmänt känt.
• Manuell skörd kontra mekanisk skörd kräver noggranna överväganden när det gäller tidsinvestering kontra kvalitet. Med en morotsskördare kan du snabbt skörda morötter. Men om du vill sälja dem i ett boxsystem i flera perioder ger en gradvis manuell skörd bättre kvalitet på morötterna för boxsystemen (även om det är ett tufft arbete).
• En kritisk granskning av logistiken på gården är värd att göra, men det är inte lätt att hitta rådgivare med god sakkunskap. Och situationen är mycket gårdsspecifik. Granskning mellan kollegor har visat sig vara ett praktiskt sätt att öka den gemensamma kunskapen.
• Vid manuell skörd av morötter är det svårt att lyfta de mindre lådorna högt för att samla morötterna i de större (1 m3) förvaringslådorna. Det verkade finnas förvaringslådor där ena sidan delvis kan tas bort, vilket underlättar arbetet. Tyvärr tillverkas dessa inte längre.
• Små sorteringsband kan vara till stor hjälp vid sortering av produkter som betor och morötter.
• Jordgubbsplockning är fysiskt krävande. En idé är att ha en räls utrustad med en liten vagn.
• Pumpor och zucchini: ska producenterna köpa plantor eller så dem själva? Det kan ta upp till två dagar per hektar att så plantorna i små krukor. Det kan vara värt att undersöka alternativ. Det är t.ex. också möjligt att köpa krukorna med fröna i och odla plantorna själv. Denna metod är billigare än att köpa plantorna och sparar tid.
• Marknadskanaler: Det blev tydligt att nätbutiker inte är en lätt marknadsföringskanal för jordbrukarna. Ett samtal med en ägare av en ekologisk nätbutik visade att det är en mycket krävande uppgift. Befintliga lokala nätbutiker kan vara en bra marknadsföringskanal för mindre kvantiteter.
• Storleken spelar roll: storleken på din tvättmaskin (för rödbetor och morötter) bör vara anpassad till den del som du behöver rengöra. Om du fyller en tvättmaskin på 1 000 kg med 500 kg produkter kommer produkterna inte att rengöras ordentligt, eftersom de vanligtvis rengörs genom att produkterna gnider mot varandra. Men om du tvättar 1000 kg för en leverans på 500 kg har du ett lagringsproblem.
• Du behöver utrymme att manövrera när du tvättar och lagrar många olika grödor. Men eftersom du inte använder tvättrummet kontinuerligt kommer skrivbord, lådor och andra utrymmeskrävande saker i vägen. Det lönar sig att se över din tvättstugas utformning och ruttplanering, särskilt om du har använt den i flera år.
• Bra ljus i förvaringsrummet hjälper dig att hitta produkterna snabbare. En lantbrukare minskade rörelsen runt sitt kylrum mycket genom att installera en andra dörr.

Förväntat resultat

Målet med fallstudien är att dela med sig av framsteg och möjliga lösningar och att ge jordbrukarna verktyg för att bättre hantera sin arbetsbelastning.

Grönsaksodlarna kommer att kunna bibehålla ett stort antal grödor bättre genom förbättrad marknadsföring och/eller bättre förvaltning av gården.

Arvet från fallstudien

Arvet består av två delar. Den första är det sätt på vilket vi har arbetat och de frågor vi diskuterade. Diskussionen om förvaringsutrymmenas utformning och arbetseffektivitet sträcker sig längre än de ämnen som jordbrukarna diskuterar med jordbruksrådgivarna. Tekniken att använda sig av kollegialt lärande ansågs stimulerande och frigörande. Detta ämne och de utvecklade arbetsformerna föreslogs som ett miniprojekt för en förening av ekologiska trädgårdsodlare. Organisationen tog upp det under säsongen 2021 med faciliterade studiegruppsmöten, och reaktionerna under 2022 var positiva. Odlarföreningen kommer att fortsätta med formaten under säsongen 2022. Dessa framsteg har inte hindrats av Covid-19. Vissa gruppmöten har genomförts digitalt. Det andra elementet som kan kallas ett arv är idén om att vi också måste stimulera lärande mellan kollegor om användning av ogräsmaskiner och införa ett konkurrenselement. Detta genomfördes inte som en del av projektet. Huvudskälet till detta var covid-19.

Ytterligare information

Länkar

Videor

• youtube.com: Stångrensaren (nederländska)
• youtube.com: Film om hur man finjusterar en fingersågare och en tandvårtare (nederländska)

Publikationer

• zenodo.org: En deltagande metod för att förbättra logistiken på gårdarna
• zenodo.org: Teeltdiversiteit: wat werkt? Tuinders leren van tuinders
• zenodo.org: Greenpaper Diversitet i teelt
• zenodo.org: Bladgewassen handig oogsten, wassen, wegen en verpakken
• zenodo.org: De Stroom: Pakkettenbedrijf met visie

Grupp för fallstudier

• Marian Blom, Bionext, ledare för fallstudien
• Walter Rossing, WUR, övervakare av fallstudien