Fallstudie 3: Tyskland: Diversifiering av grödor för att förbättra stabiliteten i vattenkvaliteten

Vilka var de viktigaste problemen som låg till grund för fallstudien?

I början av fallstudien såg man i området stigande kvävenivåer i grundvattnet, vilket berodde på hög användning av organiska gödningsmedel på sandiga jordar och förenklade växtföljder för att tillgodose behoven för den omfattande djurproduktionen. Strängare allmänna gödningslagar i kombination med hårda väderförhållanden ökade problemet med kväveutlakning, vilket påverkade markens bördighet. Medan gödsling blir alltmer begränsad på många sätt och väderförhållandena blir alltmer extrema har potentialen hos bördiga och motståndskraftiga jordar hamnat i fokus. Med en mångfald av jordbrukssystem i området som sträcker sig från specialiserad djurproduktion till specialiserade odlingssystem, utöver blandade jordbruksmetoder, är motåtgärder svåra att genomföra.

Hur har problemet angripits och vilka aktörer har varit inblandade?

Utmaningen är att utveckla och genomföra växtföljder som inte bara kan minska den höga risken för kväveutlakning utan också förse marken med värdefullt organiskt material, vilket förbättrar markstrukturen och marklivet. Därför används data och erfarenheter från de pågående rådgivningstjänsterna för dricksvattenskydd samt erfarenheter på gårdarna av reducerad jordbearbetning i Niedersachsen för att utveckla lämpliga lösningar på enskilda gårdar i centrala Niedersachsen, runt LWK Niedersachsens regionalkontor Nienburg. Även om metoder som använder permanenta gröna fält som en möjlig lösning inte är utbredda i detta område, upprättas ett nätverk av gårdar för att testa enskilda åtgärder och anpassa dem till den aktuella situationen i regionen.

Undersökt lösning

Med ytterligare fånggrödor och underliggande grödor i huvudgrödan som de viktigaste åtgärderna identifierades regionala gårdar med befintlig erfarenhet av dessa metoder och samlades i ett gårdsnätverk. I stället för att skapa helt nya metoder och lösningar samlades och utvärderades de befintliga erfarenheterna. Eftersom tillgången till kunskap om dessa frågor verkar vara ett av de största problemen har samlade erfarenheter och information samlats in och förberetts för vidare spridning till en bredare allmänhet. Under tiden diskuteras nya metoder som direktsådd och andra metoder för gröna växter i nätverket och kommer att testas i praktiken för att ge ytterligare rekommendationer. Alla dessa idéer och erfarenheter har lett till olika simuleringar av enskilda växtföljder men också på regional nivå, där de kombinerade effekterna av olika typer av jordbruksföretag och anpassade växtföljdsstrategier ackumuleras.

Förväntat resultat

Insamlingen och spridningen av faktiska nischlösningar och erfarenheter från enskilda gårdar till en större grupp jordbrukare bör leda till att de rekommenderade åtgärderna antas i större utsträckning. En mer frekvent användning av fånggrödor, även under kortare perioder, eller införandet av grödor som inte kan sås, kommer att göra det möjligt för jordbruken att minska mineralgödslingen och minska kväveförlusterna genom ett förbättrat samspel mellan växter och jord. De beskrivna förändringarna i växtföljderna kommer också att kunna användas för att lösa andra problem, t.ex. strängare lagar om användning av bekämpningsmedel eller mer extrema väderförhållanden. Även om en bedömning av dessa förändringar i växtföljderna visade att dessa effekter är genomförbara, observerades nackdelar med avseende på de ekonomiska indikatorerna, vilket understryker behovet av att ytterligare justera de enskilda växtföljderna. Betydelsen av skräddarsydda lösningar och samspelet mellan dessa lösningar på olika typer av jordbruk kommer att visas genom den avrinningsområdesbaserade analysen med hjälp av MAELIA-modellen. Tillsammans med dessa resultat kommer man att samla in lämplig information för att betona vikten av diversifierade odlingssystem i dagens jordbruk, erbjuda lösningar för enskilda gårdar och situationer och belysa potentialen samt åtgärdspunkter på regional nivå.

Relevans för DiverIMPACTS-målen

Fallstudien samlar in och delar med sig av befintlig och innovativ information om möjligheter och risker med diversifierade odlingssystem, med fokus på ökad markbördighet. Med målet att skapa och sprida lösningar för olika typer av jordbruk för att öka växtligheten på fältet har jordbrukarna fått möjlighet att öka sin ekonomiska stabilitet, minska konstgjorda insatsvaror och minska sin miljöpåverkan. Förbättrad kväve- och vattenlagring i marken genom längre perioder med levande rötter och ökad tillförsel av kol minskar inte bara kväveutlakningen utan även utsläppen av växthusgaser och stabiliserar avkastningen. Kombinationen av enskilda experiment och erfarenheter från jordbrukare i fallstudien och modellerade metoder på fält- och regional nivå kommer därför att bidra till att utvärdera olika metoder för att nå de olika mål för diversifiering av grödor som fastställts i fallstudien. Denna process kommer att göra det möjligt att vidareutveckla effektiva växtföljder för olika typer av jordbruk och ge specifika råd för olika situationer. Samtidigt anpassas specifika expertkunskaper till en bredare allmänhet och man har hittat sätt att sprida och lära ut de erfarenheter och innovativa metoder som man har fått.

Fallstudier

I och med att DiverIMPACTS avslutas har kontakter med regionala arbetsgrupper från den tyska föreningen för bevarandelandbruk (GKB e.V.) upprättats i syfte att upprätthålla och utvidga erfarenhetsutbytet inom jordbrukarnätverket och utveckla ytterligare kunskaper och erfarenheter. Dessutom ledde ett samarbete med Horisont 2020-projektet SHERPA (se länk nedan) och dess plattform för flera aktörer i Nienburg till ytterligare seminarier för intressenter och diskussioner om hur de regionala erfarenheterna för ett mer hållbart jordbruk kan spridas vidare och genomföras i hållbara lösningar för värdekedjan. Detta samarbete kommer att fortsätta efter det att DiverIMPACTS har avslutats. Tillsammans med olika regionala aktörer kommer en strategi att byggas upp för att skapa och stödja mindre värdekedjor baserade på produkter från regionala jordbruk som följer mer hållbara metoder, vilket diskuteras i fallstudien.

Ytterligare information

Länkar

• rural-interfaces.eu: SHERPA Rural Science-Society-Policy Interfaces: SHERPA Rural Science-Society-Policy Interfaces
• zenodo.org: Mit diversen Fruchtfolgen den Wasserschutz stärken - LWK & DiverIMPACTS

Grupp för fallstudier

• Hauke Ahnemann, LWK Niedersachsen, ledare för fallstudien
• Dirk Ehlers, LWK Niedersachsen, övervakare av fallstudien