Fallstudie 4: Belgien: Tjänsteväxter uppvärderas genom betesdrift

Vilka var de viktigaste problemen som låg till grund för fallstudien?

År 2015 var betesdrift av kassagrödor en ny praxis i Vallonien, som endast tillämpades av ett fåtal producenter av blandade åker- och fårproducenter. Dessa jordbrukare frågade sig själva och rådgivande organ om den agronomiska potentialen hos denna metod, efter vissa kontakter och besök i Aube i Frankrike där producenter av blandade åker- och fårproducenter var pionjärer på detta område.

Efter dessa reflektioner gjordes en studie i samarbete med jordbrukarna, Collège des Producteurs och CRA-W för att beskriva det mervärde som fårbete på täckgrödor har för markens bördighet. De första resultaten understryker intresset och lämpligheten av denna metod för att minska djup jordpackning och förbättra markens homogenitet utan att påverka näringsämnenas biotillgänglighet för nästa gröda. Flera frågor återstod dock, t.ex. om det agroekonomiska intresset för producenter av jordbruksgrödor, fårproducenternas ekonomiska resultat kopplat till täckgrödans sammansättning, risken för att täckgrödor förstörs och miljöprestanda.

Hur har problemet lösts och vilka aktörer har varit inblandade?

58 % av Vallonien är ett nitratkänsligt område med obligatoriska täckgrödor på åkermark. Fåruppfödare i Vallonien är ofta inte jordbrukare och vice versa. Så för att utveckla diversifiering på territoriell nivå fokuserade fallstudien på win-win-partnerskap mellan får- och åkerbrukare.

De flesta av de relevanta intressenterna deltog i fallstudien:

• Kollektivet av fårproducenter och producenter av jordbruksgrödor: Vi förlitar oss på att kollektivet hjälper till att sprida information.
• Blandade åker- och fårproducenter vars egna får betar deras grödor.
• Rådgivande organ: Greenotec(bevarandejordbruk), Protect'eau (vattenskydd), Fourrages Mieux (foderförvaltning), Eleveo (rådgivare för får).
• RWDR (nätverk för landsbygdsutveckling)
• Forskningsorgan: CRA-W, UCL

Undersökt lösning

Fallstudien har inte gett möjlighet att fördjupa de vetenskapliga kunskaperna. I stället inriktades arbetet med fallstudien främst på att utveckla och popularisera praktiken samt på en övergripande studie av praktikens styrkor och begränsningar. På så sätt kunde vi konstatera att en av de största fördelarna med metoden för åkerbrukaren skulle vara en förbättrad image bland medborgarna och att nya lagstiftningsmässiga begränsningar har dykt upp i samband med utvecklingen av denna nya metod i Vallonien.

Förväntat resultat

Praktiken och antalet partnerskap ökar ständigt: från noll partnerskap mellan fåruppfödare och odlare av jordbruksgrödor i Vallonien innan fallstudien genomfördes till mer än 38 under vinterbetessäsongen 2020-2021. Mer än 1 250 hektar åkermark betades av får mellan augusti 2020 och februari 2021 (jämfört med 75 hektar under vinterbetessäsongen 2017 - 2018). Utvecklingen av praktiken ligger nu utanför fallstudien och vissa partnerskap är därför inte i kontakt med fallstudiegruppen. Jordbruksodlare är dock fortfarande mindre intresserade av praktiken än fårbönder. Det är därför viktigt att ägna särskild uppmärksamhet åt deras intressen. Fåruppfödarna begränsar dock utvecklingen av denna metod eftersom det inte finns tillräckligt med får i Vallonien för att möta efterfrågan. För att upprätthålla utvecklingen av denna metod skulle det därför krävas en utökning av fåruppfödningen i Vallonien.

Fallstudien har ökat medvetenheten om metoden inom jordbrukssektorn och säkrat finansiering för ett tvåårigt forskningsprojekt (startat i juli 2019) som ytterligare utforskat intresset för metoden hos jordbrukare av jordbruksgrödor. Förutom de agronomiska, ekonomiska, miljömässiga och sociala fördelarna med metoden bidrar fårbete av täckgrödor till att åkerbrukare uppskattar täckgrödor: från en gröda som ses som obligatorisk och påtvingad till en gröda som ses som en möjlighet i jordbruksskiftet.

I dag är en stor del av täckgrödorna i Vallonien monoarter (ofta med senap). Eftersom fårbete kräver att täckgrödor med flera arter etableras, kommer denna praxis att leda till mer varierade täckgrödor.

Reflektioner om fårbete av andra grödor (betor, raps, spannmål) påbörjades i slutet av 2018 och har lett till nya perspektiv som nya partnerskap och upptäckten av okända fördelar med fårbete för grödor.

Relevans för DiverIMPACTS-målen?

Fallstudien har bidragit till utvecklingen av diversifiering på territoriell nivå. Den har främjat en hållbar praxis för både jordbrukare och fårbönder.

Arvet från fallstudien

För att nya partnerskap ska kunna bildas efter DiverIMPACTS-projektet har en särskild plattform för webbutbyte integrerats i en webbplats som underlättar försäljning mellan jordbrukare och som är välkänd bland jordbrukare i Vallonien (se länk nedan). Plattformen kommer att koppla ihop utbud och efterfrågan.

Vissa rådgivande organ som deltar i fallstudien (Eleveo, Protecteau) kommer att ta över den tekniska rådgivningen till jordbrukarna om denna metod.

Ytterligare information

Länkar

• filagri.be: Des couverts et des moutons
• youtube.com: Pâturage des cultures dérobées par des ovins
• reseau-pwdr.be: Pâturage des intercultures par les ovins
• youtube.com: Catch Crop grazing with sheep: a win-win collaboration between crop and livestock farmers
• easy-agri.com: Annonces "Pâturage"

Grupp för fallstudier

• Christel Daniaux, Collège des Producteurs, ledare för fallstudien
• Cyril Regibeau, Eleveo, tidigare medledare för fallstudien.
• Daniel Jamar, CRA-W, övervakare av fallstudien.