Fallstudie 21: Belgien: Diversifiering av grödor genom samarbete mellan jordbruksföretag
Cluster 5: Diversification of vegetable cropping systems
Specialisering och intensifiering inom ekologiskt jordbruk sätter press på näringscykler och växtföljder. Samtidigt blir det alltmer sällsynt med blandade gårdar inom den flamländska ekologiska sektorn. Kan "inter-farm" som en samarbetsmodell mellan specialiserade gårdar i samma region vara en lösning? Genom samarbete kan specialiserade jordbrukare efterlikna ett blandat jordbrukssystem samtidigt som de behåller fokus på sin egen specialisering. Att bara slå ihop jordbrukare med olika behov fungerar dock inte; samarbete mellan jordbrukare behöver underlättas för att förstå varandras behov och reagera på ett samarbetsinriktat sätt. I denna fallstudie undersöks hur man kan underlätta och stimulera en mentalitetsförändring för att förbättra samarbetet, till exempel genom att utbyta mark, foder och gödsel.
Vilka var de viktigaste problemen som låg till grund för fallstudien?
I Flandern utvecklas den ekologiska jordbrukssektorn med vissa asymmetrier: mejeriproduktionen ökar, men den ekologiska produktionen av åkermark och grönsaker har större problem. Cyklarna är korta och alltför beroende av tillgången på näringsämnen i marken, som ofta tillhandahålls av boskapssektorn och externa insatsvaror. Hur kan vi optimera näringscyklerna genom samarbete mellan specialiserade djurhållare och jordbrukare som odlar grönsaker och åkermark? Eftersom de specialiserade jordbrukarna är verksamma inom olika sektorer har de minimal kontakt. Det räcker inte att bara samla dessa jordbrukare.
Inom mjölksektorn observeras klövertrötthet på grund av felaktig växtföljd och monokulturer av gräsklöver. För att komma till rätta med detta tog en mjölkgård initiativ till att byta skiften med en grönsaksodlare för att förbättra och öppna växtföljderna. Även om detta gav positiva resultat och visade sig vara skalbart, så tog det inte hänsyn till de relativa priserna, och arealutbredningen baserades på intuition snarare än på "vetenskapliga" kriterier. Det finns ett behov av mer rigorösa metoder.
Hur löstes problemet och vilka aktörer var inblandade?
Ekologiska och specialiserade boskapsuppfödare och odlare av grönsaker och jordbruksgrödor som håller på att ställa om, lantbruksförmedlare och tekniska rådgivare är involverade. Tillsammans med John Grin och Barbara Koole från Amsterdams universitet genomfördes metoden Reflexive Interactive Design (RIO), som är en metod för interaktiv systemdesign. För att nå de flamländska specialiserade jordbrukarna användes en strategi på två nivåer. Å ena sidan följde vi tre par samarbetande jordbrukare. Vi underlättade deras kommunikation, grävde i förståelsen av de båda jordbrukarnas behov och hjälpte jordbrukarna att förbättra sitt samarbete. Å andra sidan anordnade vi en årlig nätverks- eller studiedag för att samla specialiserade jordbrukare från olika sektorer för att diskutera ämnen av gemensamt intresse.
Utifrån våra första aktiviteter visade sig avståndet vara ett mycket viktigt hinder för samarbete. Under 2019 ansökte vi därför om ytterligare finansiering för att kunna organisera regionala möten (på stadsnivå). Vid dessa möten kunde ekologiska jordbrukare träffa sina ekologiska kollegor för att arbeta kring lokala problem. Dessutom skapades en broschyr som samlar praktiska exempel på samarbete och svarar på vanliga frågor om sociala, tekniska, ekonomiska och rättsliga aspekter.
Undersökt lösning
För det första undersökte vi orsakerna som möjliggör eller hindrar samarbete mellan specialiserade boskaps- och grönsaks-/jordbruksodlare. För det andra utnyttjade vi denna information för att öka samarbetet i praktiken.
Förväntat resultat
Målet med fallstudien var att förstå och hitta lösningar på de socioekonomiska och praktiska begränsningar som hindrar samodling mellan boskapsuppfödare och grönsaks-/jordbruksodlare. På organisationsnivå var målet att lära sig och utbyta med andra fallstudier om olika möjligheter att förbättra växtföljden och att lära sig nya metoder för att skapa positiva förändringar med grupper av jordbrukare.
Relevans för DiverIMPACTS-målen
Samarbete mellan specialiserade diariefödare och odlare av grönsaker/jordbrukare, särskilt i form av utbyte av mark eller foderproduktion, kan vara ett innovativt sätt att diversifiera de specialiserade växtföljderna. Det kan leda till mer motståndskraftiga livsmedelssystem där jordbrukarna stöder varandra lokalt.
Fallstudie: arv
Först och främst uppmärksammade den här fallstudien ämnet samarbete som en lösning på problem som monotona växtföljder och beroende av externa insatsvaror i Flandern. Genom att sprida exempel genom regionala och nationella möten, aktörer i fallstudier, videor och broschyren har jordbrukare och rådgivare ökat intresset för och kunskapen om samarbete. För det andra kan BioForum, genom att skapa en djupare förståelse för hinder och möjligheter för samarbete, nu agera utifrån denna information och bättre stödja jordbrukare i deras samarbete. Resultaten motiverar ytterligare djupgående forskning om hur lagstiftning och administration påverkar samarbetet. Dessutom inrättades ett uppföljningsprojekt "Bioboeren in de Westhoek", som sammanför regionala jordbrukare för att hantera lokala problem.
Ytterligare information
Länkar
- bioforum.be: Webbplats om DiverIMPACTS
- bioforum.be: Samenwerking
- inagro.be: Bioboeren in de Westhoek - Samen sterk
Grupp för fallstudier
- An Jamart, BioForum, ledare för fallstudien
- Lieven Delanote, Inagro, övervakare av fallstudien