Fallstudie 2: Förenade kungariket: Växtodling eller varierad vall används som tjänsteväxter och uppvärderas genom betesdrift.
Cluster 1: Service crops
Användning av vall med betande djur är en utdöende metod, men en metod som kan ge enorma fördelar för både boskaps- och åkerbruksföretag. Att inkludera vall i ett åkerbrukssystem kan vara en lösning på problem som sträcker sig från markförhållanden till ogräs, men gräset i sig är av begränsat värde för åkerbruket. En grupp på sex gårdar från hela landet som har, använder eller håller på att etablera vall med boskap samlades inom ramen för DiverIMPACTS fallstudie 2 för att ytterligare utforska dynamiken i att använda boskap för att uppvärdera vall inom sina egna system, överväga de fördelar som det erbjuder och avgöra hur man får det att fungera ur ett praktiskt och affärsmässigt perspektiv.
Vilka var de viktigaste problemen som låg till grund för fallstudien?
Det finns två huvudskäl till att jordbrukare väljer att använda sig av vallodling. För det första inser jordbrukarna i allt högre grad att deras markförhållanden försämras till följd av kontinuerlig odling av jordbruksgrödor. Dessutom finns det utmaningar i form av förändrade vädermönster som gör att skadade jordar är känsliga för torka och/eller vattenmättnad. Den andra frågan är insatsvaror. Det finns affärsrisker som är förknippade med att förlita sig på insatsvaror (gödningsmedel och/eller bekämpningsmedel), särskilt med tanke på den ökande uppkomsten av ogräs som är resistenta mot herbicidbehandlingar, t.ex. svartgräs.
Hur löstes problemet och vilka aktörer var inblandade?
Lekar kan vara ett sätt att minska insatserna - genom att gödsla jorden och bekämpa ogräs - och förbättra markförhållandena, men de innebär också att man förlorar tid från odling av jordbruksgrödor. Genom att använda vallarna för att hålla boskap, vilket i praktiken innebär att man också får en "skörd" från vallåren, kan man göra vallarna mer attraktiva för åkerbrukare och kan ge ytterligare fördelar jämfört med en vall utan boskap.
Sex lantbrukare som redan använder sig av vall med boskap bildade en kärngrupp för fallstudier, och var och en av dem undersökte utvalda områden med vall och boskap inom sitt jordbrukssystem under de senaste fem åren. De sex jordbrukarna representerar ett brett spektrum av jordbrukstyper, från blandade gårdar till specialiserade på djurhållning eller åkerbruk, men alla har vall som en del av sin växtföljd. Under projektets gång har de undersökt fördelarna med vallarna, bland annat med hjälp av grundläggande mätningar och försök på sina egna gårdar.
De sex gårdarna tog också kontakt med andra gårdar och innovatörer utanför gruppen, vilket utvidgade deras lärande, gav dem ny inspiration och gav dem möjlighet att fungera som exempel för andra jordbrukare som eventuellt är intresserade av denna metod.
Undersökt lösning
Löv som serviceväxter har potential att förbättra markens hälsa och minska behovet av insatsvaror, vilket förbättrar jordbrukssystemens globala hållbarhet. Genom att använda boskap för att utnyttja dessa vallar kan man skapa ytterligare fördelar.
Förväntat resultat
Dessa tjänsteväxter skulle bidra till att förbättra jordmånen på gårdarna och ge fördelar i växelbruket för jordbruksgrödor. De skulle dock också bidra till direkt inkomstgenerering genom att underlätta animalieproduktionen, t.ex. genom att tillhandahålla betesmark.
Relevans för DiverIMPACTS-målen
Fallstudien fokuserade på hur man kan diversifiera odlingssystemen genom att integrera vall med boskap för att uppnå hållbarhet och markbördighet och undersökte möjligheter och utmaningar för att säkerställa lönsamhet för både åker- och boskapsaspekterna i växtföljderna.
Arvet från fallstudien
Den grupp jordbrukare som deltog i denna fallstudie var alla mycket angelägna om att diversifierade vallodlingar skulle ingå i markförvaltningssystemen. De hade dock olika sätt att bedriva jordbruk, bland annat konventionellt, ekologiskt och biodynamiskt, och deras erfarenhet av varierande vallodling varierade från inget till 20 år. Mångfalden i jordbrukarnas identitet och erfarenhet hindrade utvecklingen av en sammanhållen grupp med en gemensam berättelse eller inriktning, eftersom varje jordbrukare strävade efter sina egna mål. Fallstudien kommer därför inte att fortsätta efter projektets slut. På individuell gårdsnivå är dock varierande vallväxter nu en fast etablerad och viktig del av alla deltagande jordbrukares system, och en konventionell jordbrukare har också övergått till ekologisk odling, där varierande vallväxter nu är en viktig del av det nyutvecklade blandade systemet. Ett öppet evenemang för lantbrukare om fördelarna med olika vallväxter anordnades av en medlem i fallstudien, där forskare och lantbrukare talade om värdet av växtbaserade vallväxter.
Ytterligare information
Länkar
Teamet för fallstudien
- Lindsay Whistance, DLO, ledare för fallstudien
- Abel Villa, ORC, övervakare av fallstudien.
tap and then scroll down to the Add to Home Screen command.